tisdag 16 februari 2016

Inte meningen.


Nä ibland är det bara inte meningen. 
I höstas hittade vi ett underbart hus som vi ville byta till. Helt magiskt ställe. Vi var med i budgivningen länge men det blev hutlöst dyrt och vi fick tyvärr ge oss. 
Sedan är det ju inte så att vi inte lagt ner någon energi på att leta hus. Jag har kikat lite på hemnet ibland. 
Och så i förra veckan hände det igen. Ett riktigt Elin-hus kom ut. 
Vi anmälde oss till visningen, började drömma och så kabam! Huset borttaget innan visning. 
Så det är inte meningen. Vi ska tydligen inte byta hus. 
Någon eller något tycker att vi bara ska vara nöjda med det vi har helt enkelt. 
Och vi är relativt nöjda ( men vi läs jag.. 😉) men det finns vissa saker jag önskar mig som inte går i vårt hus. 
Men som sagt jag får vara nöjd för nu.

Hörs. 
/Elin 

lördag 13 februari 2016

Bananscones


Idag blev det bananscones till frukost. Recept återigen från fyscoachen.se
Supergott, påminde lite om bananplättar. Ett kokt ägg och en blodapelsin blev det till. 

Ikväll ska jag på tjejfest och kommer att lyxa till det lite med både bubbel och hämtmat. Inte vad som helst dock, ska försöka hålla det cleant trots att det är fest. 
Och ingen träning idag heller. Förkylningen sitter i fortfarande och har problem med luftrören. Torrhosta och lite svårt att andas gör att jag vilar idag också. Har fått tag i slemlösande tabletter och hostmedicin så nu hoppas jag det ska börja ge sig så att jag kan träna igen på måndag.
Börjar bli lite rastlös nu..

Hörs!
/ Elin

torsdag 11 februari 2016

Sötpotatissoppa


Gårdagens middag blev en smarrig sötpotatissoppa toppad med avokadotärningar, pumpafrön och serranochips. Fantastiskt gott. 
Receptet hittade jag hos fyscoachen.se och jag kan varmt rekommendera den! 

Idag blir första utmaningen då jag ska träffa en vän från jobbet för en middag ute på stan. 
Antar att det inte blir helt lätt att hitta något att äta men med tanken att göra medvetna val i bakhuvudet så går det nog bra. 

Hörs! 
/ Elin

måndag 8 februari 2016

Nystart


Jag erkänner. Jag är en jojo. Har gått upp och ner i vikt hela mitt liv. 
Hittat en väg och gått den ett tag men inte hittat något hållbart som fungerar som en livsstil. 
Förra veckan hade jag ett möte med en fantastisk hälsovägledare som ska hjälpa mig lite här framöver. Hon öppnade mina ögon på ett sätt ingen gjort förut. Jag fick lära mig om insulin och blodsocker och hon tipsade mig om paleokost. 
Så nu har jag läst på lite under helgen och kommit fram till att jag ska testa det och se om det är något för mig och min kropp. Jag kommer inte att bli någon slav och köra allt till punkt och pricka, men grunden kommer att vara paleo i alla fall. 
Det känns verkligen spännande!

Jag startade mitt nya liv, om vi nu ska säga så, och denna vecka med en banan & avokado-yoghurt med nötter till frukost. 
Den var verkligen god. Bananen gjorde den söt och avokadon gjorde en härlig krämighet och det påminde verkligen om yoghurt.
Jag kan varmt rekommendera den som frukost eller mellanmål. 

Vi hörs!
/Elin

lördag 6 februari 2016

Man ska aldrig..

.. säga aldrig.
Har skrutit en del på sistone. "Nä men jag, jag är aldrig sjuk". Max en gång per år. 
Och så tidigare i veckan började det kittla i bihålorna, orken tröt och torsdag eftermiddag sa det pang! 
Jag blev förkyld.. 
Snorig, lite febrig, hostig och hängig har jag nu legat i soffan igår, idag och garanterat imorgon också. 

Jag är ändå nöjd över mig själv, för jag sjukanmälde mig igår och var hemma och vilade. Jag är vanligtvis en sån som har sjuknärvaro istället för sjukfrånvaro. 
Men detta är en del i min plan att må bra. Att prioritera mig själv. Att se hur mina val nu påverkar längre fram. 
Så jag vilar på! 
Hörs. 
/E.

onsdag 3 februari 2016

Att hitta Det.

Nu är det drygt ett år sedan jag gick ner i True Grit källaren för första gången. 
Det var ett prova på - pass som fick mig helt såld. Gick en introkurs och blev helt fast. 

Under ett år har mycket hänt. 
Främst tekniskt och styrkemässigt- nu hanterar jag mycket tyngre klot än i början och jag gör det ganska bra också. 
Men mitt pannben har växt så enormt. Jag vet att jag kan om jag vill. Sedan finns det dagar när jag inte vill, och då kan jag ändå om än det blir lite jobbigare.

Jag har ju även lärt känna världens bästa gäng. Det låter klyschigt men sammanhållningen, andan och gemenskapen är fantastisk. Man är alltid välkommen, alla peppar alla och vi har fruktansvärt roligt.

En tanke gnager dock i mig- tänk om jag börjat 10 år tidigare? Som 22 istället för 32. För hur länge kan jag hålla på i samma nivå som nu? Hur länge håller gammelkroppen?
Det återstår helt enkelt att se. 
Jag tar en dag i tagen. Träning för träning. Lyft för lyft. Och jag har rackarns kul medans. 
/ E.
 


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...