tisdag 26 januari 2016

Carpe diem.

Fånga dagen. Lev varje minut som om det vore din sista
Jag kan många citat och fina ordspråk. Men att leva efter dem är inte så lätt. Jag har jobbat varannan helg i ett år ungefär och har levt för de lediga dagarna. De lediga helgerna. 
Nästa helg..  Nästa vecka.. Imorgon..
Inte just nu. Aldrig idag.
Med träningen är det alltid: nästa test. Nästa tia. Nästa tävling. 
Inte lyft för lyft. Just nu.

Vaknar nu på morgonen och inser att nej, idag är det tisdag. Ja, jag är ledig imorgon. Och så hoppas jag att dagen ska vara över fort som sjutton. 
Detta gör att mina dagar, mina veckor ja till och med mitt liv rusar förbi och jag får en känsla av att jag inte riktigt är med. 

Känner att det är väldigt bra att jag kommit till denna insikt. Men vet inte vad jag ska göra med den dock. 
Återkommer i frågan.

Kram E.

tisdag 19 januari 2016

Mål.

Det börjar bli dags att sätta årets mål. Egentligen borde de redan vara satta, men jag är lite seg på sånt. I år ska jag försöka kliva ur min lilla låda och utmana mig själv. Både träningsmässigt och i arbetslivet.
För mig är det viktigt att ha en plan i det mesta. Jag gillar att ha struktur i mitt liv, och att ha en plan att följa och se resultat kan vara oerhört tillfredsställande. Ibland går ju dock inte planen riktigt som jag tänkt, men då får jag tänka om och börja om. 
Jag tänker försöka våga lite mer i år. 
Det är min plan. 
Vad är din?

Kram E.

söndag 3 januari 2016

Ett år senare.



Så har det gått mer än ett helt år sedan jag uppdaterade denna blogg. Oj. Vet inte om jag ska skrota eller ta tag i den. 
Ger den ett till försök tror jag. 

Vad hände 2015 då? Sammanfattningsvis- kettelbell hände.
Jag gick en introkurs i januari på True grit och föll pladask. 
Började tävlingsträna longcycle och gjorde min tävlingsdebut lite väl oplanerat på cup of Scandinavia i september. Ingen placering med mina 64 reps men min första 10 minutare var gjord.


Sedan var det dags för SM i oktober. Lite mer planerat och lite bättre tränad så gav mina 73 reps mig ett silver. 



Nu har jag börjat ge mig på lite tyngre vikter, men några småskador och min dåliga rygg bromsar mig mer än jag vill. Jag måste lära mig att skynda långsamt, men det är tufft. 

I övrigt i år så fick våra vänner en fin liten Jake i maj. 
Min bästa väns bröllop (kunde inte låta bli.. ) i augusti blev ett minne för livet. ❤️
Så nu blickar jag framåt och välkomnar 2016 med öppna armar! Bring it on!

Kram E.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...