Just dina guldbruna ögon..

Han smyger med i bakgrunden. Gör inget väsen av sig.

Det knarrar i trappan när han går undan, upp till sovrummet och dubbelsängen där han fläker ut sig i lugn och ro.

Han är inte mycket för barn, de lever ju om.

Katterna rör sig också lite väl mycket, och gärna där han ligger just då.

Han är håröm som få, och med en otrolig päls är det inte lätt att hålla tovorna i trim.

Men med en Frolic i munnen är allt förlåtet och han struttar efter mig för att få en till!

Han är lojal, otroligt snäll och helt fantastiskt klok.

Mattes hjärta!

Har ni nån där hemma som ni älskar så som man bara kan älska ett djur?

Berätta!
Kram Elin