Denna fantastiska Donna flyttade in till oss några veckor innan jul. Ca 10 månader var hon då.
Världens finaste unghund! Hur lugn som helst! Hon bara sover och sover och leker lite med sina leksaker. Går att platsa, tigger inte - ja en riktig prakvovve.
Tills man kliver över tröskeln och ut på bron.
Oj som vi har kämpat med att få henne att inte dra i kopplet och att få henne att tycka att vi är det roligaste som finns. Men det har vi inte varit. Fåglar, hundar, skotrar, träden tja till och med vinden är roligare än vi är....
Så igår kom en kollega från jobbet hem till oss och hjälpte oss lite. Eller nä, hon hjälpte oss mycket!
Enkla knep som visade sig vara väldigt betydelsefulla! Nu ska vi kämpa på och träna, träna och träna för att hon ska bli lika underbar ute!
Och för mig som hade nästan gett upp på den tjuriga tiken, grinat i frustration flera gånger känns det extremt skönt! En sten har lyfts för mitt bröst!
Nu ska jag dricka upp mitt morgonte och börja förbereda mig för jobb ända till 19.15..
Ha en underbar tisdag!
Kram Elin
